När en skola drabbas av en allvarlig händelse förändras vardagen på ett ögonblick. Efter den dödliga attacken på Brinellskolan i Fagersta i augusti fick elever och personal återvända stegvis. För skolan och elevhälsan väcker händelsen en större fråga: Hur skapar man förutsättningar för trygghet och återhämtning när elever och personal ska tillbaka till skolan efter något svårt?
Tre dagar efter attacken på Brinellskolan började elever återvända till skolorna i Fagersta. På det drabbade gymnasiet återupptogs inte undervisningen direkt. Eleverna fick i stället träffas på ett kriscenter där stöd fanns tillgängligt. På den närliggande Risbroskolan fanns bland andra Röda Korset, Rädda Barnen och socialtjänsten på plats i stödarbetet.
Det rapporterade SVT den 24 augusti.
Det går inte att utifrån rapporteringen bedöma eller dra generella slutsatser om Fagerstas krisarbete. Men händelsen aktualiserar frågor som alla skolor behöver ha beredskap för. Vad behöver hända efter den akuta fasen, när elever och personal ska hitta tillbaka till en fungerande skolvardag?
Tillbaka till vardagen – men vilken vardag?
Efter en svår händelse kan skolan fylla en viktig funktion just genom att vara skola. Här finns människor eleverna känner, sammanhang de tillhör och en vardag som är bekant.
Samtidigt kan själva skolmiljön vara starkt förknippad med det som har hänt.
Det gör återgången till en balansgång. Vardagens struktur kan bidra till trygghet, samtidigt som det behöver finnas utrymme för att elever och personal reagerar och återhämtar sig på olika sätt.
I Fagersta valde kommunen en stegvis återgång. Gymnasieeleverna fick möjlighet att träffa andra och ta del av stöd innan den ordinarie undervisningen återupptogs.
Exakt hur en återgång bör se ut beror naturligtvis på vad som har hänt, vilka som berörts och skolans förutsättningar. Men balansen mellan att återupprätta vardag och samtidigt ge utrymme för olika behov är central efter en allvarlig händelse.
Alla behöver inte samma sak
En viktig utgångspunkt i psykologisk första hjälp är att människor kan reagera olika på svåra händelser.
Röda Korset beskriver fem centrala principer: lugn, trygghet, tillit, samhörighet och hopp. Psykologisk första hjälp handlar bland annat om att lyssna, ge korrekt information och hjälpa människor att få kontakt med det stöd och de personer de behöver.
Det handlar däremot inte om att alla som varit med om en svår händelse måste prata om den.
Det perspektivet är betydelsefullt i skolan, där en hel grupp kan ha berörts av samma händelse men där elevernas relation till det inträffade kan se helt olika ut. Någon kan ha befunnit sig mitt i händelsen. En annan kan ha en nära vän som drabbats. Ytterligare en elev kan främst påverkas av bilder, filmer, rykten och diskussioner som sprids efteråt.
Även behovet av stöd kan därför se olika ut.
För elevhälsan blir frågan inte enbart hur stöd ska erbjudas direkt efter en händelse, utan också hur skolan över tid fångar upp dem vars behov visar sig senare.
När den akuta fasen är över
De första dagarna efter en allvarlig händelse mobiliseras ofta stora resurser. Stöd finns tillgängligt och omgivningens uppmärksamhet är hög.
Men skolans perspektiv behöver vara längre än så.
Socialstyrelsens kunskapsstöd om krisstöd vid allvarliga händelser lyfter särskilt behovet av att uppmärksamma barn och unga. För skolan finns samtidigt en möjlighet som många andra verksamheter saknar: eleverna möts återkommande över tid.
Det innebär att förändringar som inte är tydliga under de första dagarna kan bli synliga längre fram.
För elevhälsan kan det därför vara värdefullt att tillsammans med lärare och mentorer ha en gemensam bild av vilka elever som varit särskilt berörda och hur uppföljningen ska ske. Inte för att söka efter reaktioner hos varje elev, utan för att minska risken att den som behöver mer stöd försvinner ur sikte när den akuta fasen är över.
Det är också här elevhälsans olika professioner kan bidra med sina perspektiv. En lärare eller mentor ser eleven i undervisningen, medan skolsköterska, kurator, psykolog och specialpedagog kan få syn på andra delar av elevens situation. Tillsammans kan de ge en mer samlad bild av hur återgången fungerar.
Samhörighet kan vara en del av vägen tillbaka
En allvarlig händelse påverkar inte bara individer. Den kan påverka en hel klass, personalgrupp eller skola.
Röda Korset lyfter samhörighet som en av principerna för psykologisk första hjälp. I skolan finns redan relationer och sociala sammanhang som kan få betydelse när något svårt har hänt.
Att återse sin mentor, sina klasskamrater och andra välkända vuxna kan för många vara en del av vägen tillbaka. För andra kan behovet se annorlunda ut.
Det är en viktig skillnad. Att skapa möjligheter till gemenskap är inte detsamma som att förvänta sig att alla ska bearbeta det som hänt tillsammans.
Skolans uppgift blir snarare att skapa utrymme för olika sätt att återvända till vardagen.
De vuxna är också en del av det som har hänt
En fråga som lätt hamnar i bakgrunden är personalens situation.
På Risbroskolan i Fagersta hade lärare varit inrymda tillsammans med sina elever under attacken på den närliggande gymnasieskolan. En av lärarna beskrev senare för SVT hur starkt hon själv reagerade när hon återvände till skolan.
Det synliggör en dubbelhet som kan uppstå efter en allvarlig händelse. Lärare och annan skolpersonal förväntas bidra till elevernas trygghet samtidigt som de själva kan vara berörda.
Hur skolan tar hand om den situationen är därför inte bara en fråga om individuellt stöd. Det handlar också om organisation, arbetsmiljö och ledarskap.
Vilka förväntningar är rimliga på personalen den första tiden? Finns det möjlighet till avlastning och återhämtning? Hur fördelas ansvaret så att inte några få personer förväntas bära en alltför stor del av krisarbetet?
Det är frågor som behöver finnas med parallellt med stödet till eleverna.
Krisberedskap är mer än en plan
Skolverket betonar att skolans beredskap inte enbart handlar om att ha en plan för vad som ska göras när något inträffar. Personalen behöver också kunskap, utbildning och möjlighet att öva.
Ett exempel är Skolverkets utbildning ”Lugna, lyssna, stärk – psykologisk första hjälp för barn och unga i akut kris”. Den riktar sig till personal i skolan och tar bland annat upp krisreaktioner och verktyg för hur vuxna kan stödja barn och unga efter skrämmande händelser.
Det finns en viktig poäng i att sådan kunskap finns innan den behövs.
När en allvarlig händelse väl har inträffat är det svårt att samtidigt börja reda ut ansvarsfördelning, kontaktvägar och hur stödet till elever och personal ska organiseras.
Efter krisen behöver också organisationen lära
När den akuta fasen är över återstår ytterligare en uppgift: att förstå hur skolans egen organisation fungerade.
Skolverket rekommenderar att verksamheten efter en kris följer upp vad som fungerade, vad som fungerade mindre bra och vilka delar av beredskapen som behöver utvecklas.
För elevhälsan och skolledningen kan det innebära att ställa frågor som går bortom själva säkerhetshanteringen.
Nådde stödet de elever som behövde det? Hur fungerade samverkan mellan elevhälsa, skolledning och undervisande personal? Fanns det elever som var svåra att nå? Hur fungerade kontakten med vårdnadshavare och externa aktörer? Och vad behöver finnas kvar när de extra resurserna försvinner och omvärldens uppmärksamhet minskar?
Det är kanske där den mindre synliga delen av återgången börjar.
Efter en allvarlig händelse handlar trygghet inte nödvändigtvis om att så snabbt som möjligt få allt att bli som vanligt igen. Snarare kan det handla om att steg för steg skapa förutsättningar för en fungerande vardag, samtidigt som det finns utrymme för att människor behöver olika lång tid och olika mycket stöd för att komma dit.
För elevhälsan blir uppgiften en del av skolans samlade arbete: att bidra med kunskap, uppmärksamma behov över tid och tillsammans med skolledning och övrig personal skapa förutsättningar för elevernas väg tillbaka.
Källor och vidare läsning
SVT Nyheter, publicerad 24 augusti 2026, uppdaterad 28 augusti 2026
Så blir första skoldagen efter svärdattacken i Fagersta: ”Finns en vilja att träffas”
Reportage om återgången till skolorna, kriscentret och stödet till elever och personal efter attacken på Brinellskolan.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vastmanland/sa-blir-forsta-skoldagen-efter-svardattacken-i-fagersta-finns-en-vilja-att-traffas
Skolverket
Lugna, lyssna, stärk – psykologisk första hjälp för barn och unga i akut kris
Utbildning för skolpersonal om psykologisk första hjälp och stöd till barn och unga i samband med akuta kriser.
https://www.skolverket.se/kompetensutveckling/kurser-och-utbildningar/sok-kurser-och-utbildningar/lugna-lyssna-stark—psykologisk-forsta-hjalp-for-barn-och-unga-i-akut-kris
Skolverket
Utbildning och övning
Material om skolans krisberedskap och om hur verksamheter kan arbeta med utbildning och övning inför kriser.
https://www.skolverket.se/larande-och-trygghet/trygghet-vardegrund-och-arbetsmiljo/beredskap/fore-krisen-forebygga/utbildning-och-ovning
Skolverket
Del 3: Efter krisen
Material om att följa upp en kris eller övning och använda erfarenheterna för att utveckla verksamhetens beredskap.
https://www.skolverket.se/larande-och-trygghet/trygghet-vardegrund-och-arbetsmiljo/beredskap/fore-krisen-forebygga/utbildning-och-ovning/del-3-efter-krisen
Socialstyrelsen
Krisstöd vid allvarlig händelse
Nationellt kunskapsunderlag om krisstöd vid allvarliga händelser, där bland annat barns och ungas behov behandlas.
https://www.socialstyrelsen.se/publikationer/krisstod-vid-allvarlig-handelse-2018-10-9/
Röda Korset
Detta är psykologisk första hjälpen
Kunskapsstöd om psykologisk första hjälp och principerna lugn, trygghet, tillit, samhörighet och hopp.
https://www.rodakorset.se/var-hjalp-i-sverige/psykisk-halsa-och-psykisk-ohalsa/ge-stod-till-andra/psykologisk-forsta-hjalpen/
Artikeln är framtagen av vår redaktion med hjälp av AI
Så använder vi AI i vårt innehållsarbete
Vårt mål är att sprida kunskap om skola, elevhälsa och barns psykiska hälsa på ett tillgängligt, kostnadsfritt och ansvarsfullt sätt. För att klara detta använder vi AI som ett stöd i vårt redaktionella arbete. Vi använder AI för att:
- bevaka forskning, rapporter och myndighetsinformation
- sammanfatta omfattande och komplexa texter
- ta fram textutkast som sedan bearbetas redaktionellt
Allt innehåll bygger på öppna och trovärdiga källor, såsom forskning.se, Skolverket, Socialstyrelsen, SPSM och olika lärosäten. Vi länkar alltid till grundkällorna så att läsaren själv kan ta del av originalmaterialet.
AI ersätter inte forskning, experter eller journalistik. Vi gör inga egna granskningar, medicinska bedömningar eller vetenskapliga slutsatser. Vår roll är att sammanfatta, kontextualisera och göra befintlig kunskap mer tillgänglig för yrkesverksamma i skolan och för vårdnadshavare.
Genom att använda AI kan vi hålla allt innehåll gratis och nå fler – ett alternativ som annars ofta saknas för den här målgruppen.
