Den 17 augusti presenterades den statliga utredningen Fri att lära och leva (SOU 2026:51). Utredningen pekar ut skolan som en av samhällets viktigaste arenor för att upptäcka, förebygga och agera vid hedersrelaterat våld och förtryck. En av de viktigaste förändringarna är att elevhälsans uppdrag föreslås förtydligas och stärkas, med ett tydligare ansvar för att förebygga, upptäcka och stödja elever som utsätts.
Elevhälsan går från möjlig aktör till tydlig nyckelaktör
Elevhälsan har redan ansvar för elevers hälsa och välmående, men hedersrelaterat våld och förtryck upptäcks inte alltid i tid. Därför föreslår utredningen att elevhälsans uppdrag tydligt ska omfatta detta område. Elevhälsan får därmed ett stärkt mandat att arbeta förebyggande, upptäcka utsatthet och samverka kring barn och unga som behöver stöd.
Fler frågor behöver ställas
Utredningen föreslår att frågor om hedersrelaterat våld och förtryck ska ingå i elevhälsans hälsobesök för att fler barn och unga ska få möjlighet att berätta om utsatthet. Samtidigt ökar kraven på elevhälsans kunskap och metodstöd. Det räcker inte att ställa frågor. Personalen behöver också kunna tolka svaren och veta hur de ska agera när en elev signalerar att hen far illa.
Större behov av samverkan
Utredningen betonar att barn och unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck ofta behöver stöd från flera verksamheter samtidigt. Därför föreslås bland annat att skola och förskola ska kunna initiera SIP och att skolsociala team stärks. För elevhälsan innebär det ett närmare samarbete med socialtjänst, hälso- och sjukvård, polis och andra aktörer, samt en tydligare roll i att både upptäcka och samordna stödinsatser.
Kunskap blir avgörande
Kunskapen om hedersrelaterat våld och förtryck varierar mellan skolor och att många i personalen känner osäkerhet kring hur utsatthet ska upptäckas och hanteras. Om förslagen genomförs ökar behovet av kompetensutveckling. Elevhälsan behöver stärkt kunskap om hedersnormer, negativ social kontroll, riskbedömning, skyddsbehov och anpassat stöd till olika elevgrupper, särskilt elever med funktionsnedsättning, nyanlända och elever som utsätts för flera former av våld samtidigt.
Vad innebär detta i praktiken?
För elevhälsan kan utredningens förslag innebära:
- Ett tydligare lagstadgat ansvar för arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck.
- Ökade förväntningar på att upptäcka utsatthet genom hälsosamtal och andra kontakter med elever.
- Högre krav på kunskap och kompetensutveckling.
- Mer samverkan med socialtjänst, polis och hälso- och sjukvård.
- Ökat fokus på tidig upptäckt och förebyggande arbete.
- Större behov av rutiner, handlingsplaner och strukturer för uppföljning.
Ett historiskt tillfälle
Om utredningens förslag genomförs kan elevhälsans roll i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck stärkas betydligt. Från att vara en viktig stödfunktion i skolan blir elevhälsan en ännu mer central aktör för att upptäcka utsatthet, samordna stöd och bidra till barns rättigheter, frihet och skydd. Utredningen skickar en tydlig signal: elevhälsan är en av nycklarna i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck.
Källa: Fri att lära och leva – Insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck i förskolan, skolan och fritidshemmet (SOU 2026:51)
Issis Melin expert på Elevhälsan.se
