Den 21 augusti lanseras det nationella hälsoprogrammet för barn och unga. Ambitionen är en mer sammanhållen, regelbunden och jämlik hälsouppföljning för barn och unga upp till 20 år. Men vad vet vi om programmet redan nu – och vilka delar kan bli särskilt intressanta för elevhälsan?
För den som arbetar inom elevhälsan är mycket av det som berörs välbekant. Hälsobesök, hälsosamtal, psykisk hälsa, levnadsvanor och samverkan med andra verksamheter är redan en del av vardagen.
Det intressanta med det nya nationella hälsoprogrammet är därför kanske inte att frågorna är nya. Det handlar snarare om att de samlas i en större nationell helhet kring barns och ungas hälsa och utveckling.
Ett program som följer barn och unga över tid
Arbetet med programmet startade efter ett regeringsuppdrag 2023 och leds av Socialstyrelsen tillsammans med bland andra Skolverket och Folkhälsomyndigheten.
Programmet omfattar barn och unga upp till 20 års ålder. En central tanke är att hälsouppföljningen ska bli mer sammanhållen mellan de olika verksamheter som barn och unga möter under uppväxten.
Här har elevhälsan en naturlig plats.
När ett barn går från exempelvis barnhälsovården till skolan förändras både miljön och vilka professioner barnet möter. Därför är övergångar mellan verksamheter en av frågorna som finns med i arbetet med det nya programmet.
Hälsobesök och hälsosamtal får en central roll
Socialstyrelsen beskriver hälsobesök, undersökningar och hälsosamtal som centrala delar av programmet.
Det är förstås välkända delar för elevhälsans medicinska insats. Det nya programmet ska bland annat innehålla strukturer för när hälsobesök och hälsosamtal ska erbjudas och vad de ska innehålla.
Programmet ska också innehålla kunskapsstöd inom ett tiotal områden. Bland de områden som Socialstyrelsen nämner finns psykisk hälsa, levnadsvanor, munhälsa, hälsolitteracitet och föräldraskapsstöd.
Samverkan är en viktig del
En annan del handlar om övergångarna mellan olika verksamheter.
Det kan exempelvis handla om övergången mellan barnhälsovård och elevhälsa eller om vad som händer när behov av ytterligare insatser uppmärksammas.
Ambitionen är att skapa bättre kontinuitet och en mer sammanhållen uppföljning av barns och ungas hälsa.
För elevhälsans olika professioner blir det därför intressant att se hur programmet beskriver just dessa delar när det publiceras.
Vad vet vi inte ännu?
Det är också viktigt att inte föregripa lanseringen.
Programmet presenteras först den 21 augusti. Därför går det ännu inte att säga exakt hur det kommer att påverka elevhälsans arbete i praktiken.
Socialstyrelsen har dessutom beskrivit att programmet under 2026 har anpassats utifrån förslagen från Utredningen om en förbättrad elevhälsa.
Det finns alltså flera parallella processer kring elevhälsans utveckling. Det gör det extra viktigt att skilja mellan sådant som redan gäller, förslag som diskuteras och det som faktiskt kommer att ingå i det nationella hälsoprogrammet.
Tre saker att hålla utkik efter den 21 augusti
För den som arbetar inom elevhälsan finns några delar som blir särskilt intressanta när programmet publiceras.
Hälsobesöken och hälsosamtalen. Hur beskrivs innehåll och struktur och hur hänger de olika hälsobesöken under barnets uppväxt ihop?
Övergångarna. Hur ska kontinuiteten mellan exempelvis barnhälsovård, elevhälsa och andra verksamheter beskrivas och stödjas?
Kunskapsstöden. Vilket stöd kommer att finnas inom områden som psykisk hälsa och levnadsvanor, och hur är det tänkt att användas?
Den 21 augusti vet vi mer
Lanseringen är inte slutpunkten för arbetet. Socialstyrelsen ska slutredovisa hela regeringsuppdraget senast den 31 januari 2027. I det fortsatta arbetet ingår bland annat frågor om implementering, utveckling och långsiktig förvaltning av programmet.
Den 21 augusti får vi däremot en betydligt tydligare bild av själva programmet.
Källor:
Socialstyrelsen, Nationellt hälsoprogram för barn och unga ska ge bättre och mer jämlik hälsa, aktuell information inför lanseringen den 21 augusti 2026.
Regeringskansliet, information om det nationella hälsoprogrammet för barn och unga.
Skolverket, information om arbetet med ett nationellt hälsoprogram för barn och unga.
Artikeln är framtagen av vår redaktion med hjälp av AI
Så använder vi AI i vårt innehållsarbete
Vårt mål är att sprida kunskap om skola, elevhälsa och barns psykiska hälsa på ett tillgängligt, kostnadsfritt och ansvarsfullt sätt. För att klara detta använder vi AI som ett stöd i vårt redaktionella arbete. Vi använder AI för att:
- bevaka forskning, rapporter och myndighetsinformation
- sammanfatta omfattande och komplexa texter
- ta fram textutkast som sedan bearbetas redaktionellt
Allt innehåll bygger på öppna och trovärdiga källor, såsom forskning.se, Skolverket, Socialstyrelsen, SPSM och olika lärosäten. Vi länkar alltid till grundkällorna så att läsaren själv kan ta del av originalmaterialet.
AI ersätter inte forskning, experter eller journalistik. Vi gör inga egna granskningar, medicinska bedömningar eller vetenskapliga slutsatser. Vår roll är att sammanfatta, kontextualisera och göra befintlig kunskap mer tillgänglig för yrkesverksamma i skolan och för vårdnadshavare.
Genom att använda AI kan vi hålla allt innehåll gratis och nå fler – ett alternativ som annars ofta saknas för den här målgruppen.
