Psykisk ohälsa bland barn och unga i Sverige har ökat under de senaste decennierna. Ny forskning från Umeå universitet visar att orsakerna inte enbart finns hos individen, utan också hänger samman med hur skolan är organiserad och vilka krav som ställs på eleverna. Skolans struktur, bedömningssystem och prestationskultur har betydelse för hur stress uppstår och hur den påverkar barns och ungas mående.
Skolans struktur påverkar elevers psykiska hälsa
I en ny doktorsavhandling vid Umeå universitet har forskaren analyserat hur olika nivåer i skolsystemet påverkar ungas psykiska välbefinnande. Studierna bygger på stora nationella och internationella datamaterial och visar att skolrelaterad stress inte enbart är kopplad till enskilda prov eller betygstillfällen. I stället är det den samlade skolmiljön, med återkommande bedömningar, höga förväntningar och tydlig fokus på prestation, som bidrar till ökad stress.
Forskningen visar att många elever upplever en ständig press att prestera, där betyg och resultat får stor betydelse för självbild och framtidstro. Särskilt tydligt är detta bland flickor, som i högre grad rapporterar stress, oro och psykosomatiska besvär kopplade till skolarbetet. Samtidigt betonar forskningen att stressreaktioner inte kan förstås som individuella svagheter, utan som rimliga reaktioner på de krav och förväntningar som skolan förmedlar.
Ett systemperspektiv på psykisk ohälsa
Avhandlingen utgår från ett bioekologiskt perspektiv, där barns och ungas psykiska välbefinnande förstås som resultatet av samspel mellan individ, skola och samhälle. Utbildningspolitiska reformer, betygssystem och nationella styrdokument påverkar hur undervisning bedrivs, hur prestation värderas och hur elever upplever sin vardag i skolan.
Forskningsresultaten pekar på att prestationsorienterade reformer, såsom tidigare betyg och ökad betoning på mätbara resultat, sammanfaller med en ökning av upplevd skolstress. Detta innebär inte att reformerna ensamt orsakar psykisk ohälsa, men de kan bidra till en skolmiljö där stress blir mer utbredd och långvarig.
Vad säger annan forskning?
Resultaten från Umeå universitet ligger i linje med annan svensk forskning. Skolverket och Folkhälsomyndigheten har i flera rapporter visat att många elever upplever hög stress kopplad till skolarbetet, särskilt i högstadiet och gymnasiet. Läxor, prov, betyg och upplevelsen av att inte räcka till lyfts ofta fram som centrala stressfaktorer.
Forskning från Specialpedagogiska skolmyndigheten visar dessutom att elever med skolsvårigheter eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ofta är särskilt sårbara i prestationsinriktade skolmiljöer. När kraven blir otydliga eller upplevs som svåra att påverka ökar risken för både stress och psykisk ohälsa.
Vad betyder detta för elevhälsan?
För elevhälsan innebär forskningen ett tydligt budskap. Psykisk ohälsa bland elever behöver förstås i relation till skolans organisation och arbetssätt, inte enbart som individuella problem hos enskilda barn och unga.
Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande uppdrag blir särskilt viktigt i detta sammanhang. Det handlar om att tidigt uppmärksamma tecken på stress, men också om att bidra med kunskap till skolans personal om hur undervisning, bedömning och bemötande påverkar elevers mående.
Elevhälsan kan spela en central roll i att synliggöra samband mellan skolmiljö och psykisk hälsa, samt i att stötta skolledningar och arbetslag i arbetet med att skapa mer hållbara lärmiljöer.
Vad kan skolor arbeta med i praktiken?
Forskningen pekar inte ut enkla lösningar, men lyfter flera områden där skolan kan göra skillnad. Det kan handla om att arbeta mer med tydlighet och förutsägbarhet kring krav och bedömning, att stärka elevers känsla av sammanhang och begriplighet i skolarbetet samt att skapa utrymme för återhämtning under skoldagen.
Relationer mellan elever och vuxna framhålls som en viktig skyddsfaktor. När elever upplever stöd, förståelse och rimliga förväntningar minskar risken för att stress utvecklas till psykisk ohälsa. Här har både undervisande lärare och elevhälsans professioner ett gemensamt ansvar.
Sammanfattning
Forskningen från Umeå universitet visar att skolrelaterad stress hos barn och unga behöver förstås i ett bredare sammanhang. Skolans struktur, bedömningskultur och prestationskrav påverkar elevers psykiska välbefinnande och kan bidra till ohälsa, särskilt när pressen blir långvarig.
För elevhälsan innebär detta ett viktigt kunskapsunderlag i det förebyggande arbetet. Genom att se psykisk hälsa som en gemensam angelägenhet för hela skolan, och inte bara som en individuell fråga, skapas bättre förutsättningar för att främja barns och ungas välmående.
Källor
Publicerad: 17 december 2025
Grundkälla: Umeå universitet
https://www.umu.se/nyheter/nar-skolan-gor-barn-sjuka-av-stress_12154658/
Artikeln är framtagen av vår redaktion med hjälp av AI
