RCC:s nationella arbetsgrupp (NAG) för barncancer, i samarbete med Barnläkarföreningens sektion för Pediatrisk hematologi och onkologi, har tagit fram ett nytt stöddokument som ska underlätta för vårdgivare och elevhälsopersonal att identifiera barncancer hos barn och unga.
Varje år drabbas cirka 350 barn i Sverige av cancer. De vanligaste formerna är leukemier, hjärntumörer och solida tumörer. Många av dessa cancerformer är högmaligna och snabbväxande, vilket gör att de kan bli livshotande på kort tid. Detta ställer stora krav på snabb identifiering och åtgärd, och därför är det viktigt att elevhälsopersonal, som skolläkare och skolsköterskor är medvetna om de symtom som kan vara tecken på cancer och vet när och hur de ska agera.
Tidigare har det saknats ett strukturerat kunskapsstöd för elevhälsopersonal om de alarmsymtom som kan indikera cancer hos barn och ungdomar. Det nya stöddokumentet är en del av Handlingsplanen 2023–2025 för att utveckla barncancervården.
Dokumentet har tagits fram på initiativ av de regionala processledarna för barncancer vid landets sex regionala RCC och har bearbetats av en arbetsgrupp bestående av Jonatan Källström, barnläkare, Pernilla Grillner, barnonkolog, och Lisa Törnudd, barnonkolog och ordförande för sektionen för Pediatrisk Hematologi och Onkologi.
Syftet med stöddokumentet är att sprida kunskap om de vanligaste alarmsymtomen hos barn och ungdomar under 18 år för att skapa bättre förutsättningar för tidig upptäckt av cancer.
- ”Vår förhoppning är att detta ska öka medvetenheten om barncancer och ge vårdpersonal stöd i hur de bör agera vid misstanke. Det vill säga vad som bör uppmärksammas samt hur och när kontakt skall ske med barncancercentrum,” säger Pernilla Grillner.
Jonatan Källström fortsätter:
- ”Vi vet att det är vanligt att diagnostiken blir fördröjd antingen för att man inte förstått symtomen eller för att barnen inte remitterats till rätt instans utan utretts inom andra specialiteter än barnonkologin. Det händer även att SVF inleds trots att standardiserade vårdförlopp (SVF) inte gäller patienter under 18 år. Vi hoppas att detta ska tydliggöra remissvägarna så att de snabbare kommer till diagnos och rätt instans.”
Förhoppningen är att stöddokumentet inte bara ska bidra till en mer jämlik vård och tydligare remissvägar, utan också fungera som ett konkret stöd för vårdgivare i deras kliniska vardag. Genom att säkerställa att barn med misstänkt cancer snabbt hänvisas till rätt instans kan onödig utredning inom andra specialiteter undvikas. Ett liknande kunskapsstöd har efterfrågats av läkare inom primärvården, vilket gör att vi hoppas att dokumentet ska fylla ett viktigt behov.
- ”När jag har undervisat läkare från primärvården har ett liknande kunskapsstöd efterfrågats så jag hoppas först och främst att det ska leva upp till förväntningarna. Jag hoppas också att dokumentet ska upplevas som lättillgängligt och ge vårdgivare en ökad trygghet i att sortera ut de barn som behöver skyndsam handläggning och de som kan följas upp i primärvården från de som kan ges lugnande besked och hänvisas till egenvård,” avslutar Lisa Törnudd.
Läs mer:
Alarmsymtom vid misstanke om cancer hos barn och ungdom (< 18 år)
Artikeln är i betalt samarbete Regionalt Cancercentrum i samverkan
