Datorspelsberoende hos unga är ett växande problem som kan påverka skolgång, sociala relationer och psykiskt välmående. Ny forskning från Luleå tekniska universitet visar att svårigheter med känsloreglering ökar risken för problematiskt spelande. För elevhälsopersonal är det avgörande att förstå varningstecken och hur man kan ge rätt stöd.
Vad är datorspelsberoende?
Datorspelsberoende klassas idag som en psykisk sjukdom av Världshälsoorganisationen (WHO). Det innebär att individen förlorar kontrollen över sitt spelande och fortsätter trots negativa konsekvenser för vardagslivet.
Forskning av Christian Bäcklund, doktor i psykologi vid Luleå tekniska universitet, visar att många unga använder datorspel som ett sätt att hantera stress, depression och svåra känslor. När spelandet blir en flykt från verkligheten kan det utvecklas till ett beroende.
– Spelandet fyller ofta en emotionell funktion. För personer som har svårt att hantera sina känslor kan det bli ett sätt att fly från jobbiga upplevelser eller stress och just här ökar risken för beroende, säger Christian Bäcklund.
Varningssignaler att vara uppmärksam på:
Social isolering – Eleven drar sig undan från vänner och familj.
Försämrade skolresultat – Skolarbetet försummas till förmån för spel.
Bristande intresse för andra aktiviteter – Fritidsintressen och hobbies väljs bort.
Ökad känslomässig instabilitet – Eleven använder spel som en flykt från stress och negativa känslor.
Det är dock viktigt att skilja mellan engagerat spelande och problematiskt spelande. Många unga spenderar mycket tid på datorspel utan att det påverkar deras liv negativt.
Hur kan elevhälsan stötta unga med problematiskt spelande?
För att hjälpa elever som riskerar att utveckla ett beroende kan skolan och elevhälsopersonal arbeta förebyggande och stödjande.
Strategier för att hantera problematiskt spelande:
Öppna en dialog – Ställ frågor om spelandet och hur det påverkar elevens mående.
Identifiera bakomliggande orsaker – Är spelandet en strategi för att hantera stress eller ångest?
Erbjud alternativa aktiviteter – Hjälp eleven att hitta andra sätt att koppla av och må bra.
Samarbeta med föräldrar och andra professionella – Psykologer, kuratorer och skolpersonal kan tillsammans skapa en stödjande miljö.
– Vi behöver öka medvetenheten om varningstecken och hjälpa unga att hitta andra strategier för att hantera sina känslor, säger Christian Bäcklund.
Genom att vara uppmärksam på riskfaktorer, identifiera varningstecken och erbjuda rätt stöd kan elevhälsan hjälpa elever att hitta en sund balans i sitt spelande.
Att öka medvetenheten om datorspelsberoende bland skolpersonal, föräldrar och unga är avgörande för att förebygga och hantera problematiskt spelande.
Vad säger forskningen om datorspelsberoende?
Forskningen visar att svårigheter med känsloreglering är en av de största riskfaktorerna för att utveckla datorspelsberoende. När spelandet blir ett sätt att hantera stress, ångest och depression ökar risken att fastna i en negativ spiral.
Symtom på datorspelsberoende inkluderar:
Bristande kontroll över spelandet
Prioritering av spel framför andra aktiviteter
Spelande trots negativa konsekvenser
Om spelandet leder till försämrade relationer, psykisk ohälsa eller påverkar skolgången, kan det vara tecken på ett allvarligt beroende.
