Vaccinationer i skolan uppfattas ofta som en rutinåtgärd, en praktisk punkt i ett omfattande vaccinationsprogram. Men ny forskning visar att det bakom varje stick i armen döljer sig komplexa överväganden, etiska dilemman och en vilja att skapa trygghet och relation. För skolsköterskorna är HPV-vaccinationen mer än bara en medicinsk åtgärd. Det är ett möte med eleven och ett tillfälle att främja hälsa, integritet och delaktighet.
Vad säger forskningen?
Maria Lehtis avhandling ”Att konstruera det goda mötet – en studie om hur skolsköterskor organiserar sitt arbete med HPV-vaccination” (2021) bygger på intervjuer med skolsköterskor från olika delar av Sverige. Studien ger en unik inblick i hur dessa professionella aktörer hanterar uppdraget att vaccinera barn mot HPV, ett virus som kan orsaka livmoderhalscancer och andra cancerformer.
Vaccinationen riktar sig till barn i mellanstadieåldern (årskurs 5–6), vilket innebär att skolsköterskorna möter barn i en känslig utvecklingsfas, fysiskt, socialt och emotionellt. Samtidigt måste de navigera mellan förväntningar från föräldrar, skolledningar och nationella riktlinjer.
Det goda mötet, mer än medicin
En central insikt från avhandlingen är att skolsköterskor ser på vaccinationstillfället som något mer än ett medicinskt ingrepp. De betraktar det som ett tillfälle att skapa ett respektfullt, tryggt och informativt möte med eleven. Flera skolsköterskor beskriver hur de försöker:
- Ge eleven tid att förstå vad som ska hända.
- Ställa frågor som signalerar att elevens känslor och upplevelser är viktiga.
- Anpassa sitt språk och sitt bemötande efter elevens mognadsnivå, språkliga förmåga och tidigare erfarenheter.
Detta synsätt visar att även ett kort möte kan rymma ett pedagogiskt och emotionellt värde, och att skolsköterskan spelar en viktig roll som både vårdgivare och relationsbyggare.
”Det är inte bara ett stick. Det är ett möte där barnet ska känna sig trygg, förstå vad som händer, och ha rätt att uttrycka oro eller säga nej”, berättar en skolsköterska i studien.
Barnets rätt och förälderns inflytande
Vaccination av minderåriga väcker etiska frågor, särskilt när barnets och vårdnadshavarens vilja inte stämmer överens. Flera skolsköterskor beskriver svåra situationer där ett barn vill bli vaccinerat men en förälder motsätter sig det, eller omvänt.
Samtidigt väcks frågor om hur mycket ett barn kan eller bör få bestämma över sin egen kropp i denna ålder, och hur man väger in barnkonventionens principer om delaktighet och barnets bästa.
Avhandlingen lyfter behovet av att elevhälsan utvecklar strukturer för etisk reflektion och kollegialt stöd, särskilt i situationer där skolsköterskan står ensam med svåra bedömningar.
Logistikens makt och hur förutsättningarna formar mötet
En återkommande frustration i skolsköterskornas berättelser handlar om organisatoriska hinder. Vaccinationstillfällena är ofta schemalagda i tät följd, med begränsad tillgång till ostörda lokaler. Det är inte ovanligt att vaccinationer sker i grupprum, korridorer eller klassrum utan full sekretess.
Trots detta anstränger sig skolsköterskorna för att upprätthålla ett professionellt och respektfullt möte. Men det är tydligt att den fysiska och tidsmässiga ramen påverkar möjligheten att skapa ett gott möte.
Här finns ett tydligt budskap till skolledning och huvudmän: organisationen kring vaccination påverkar direkt kvaliteten på elevhälsans arbete, inte bara logistiskt, utan även emotionellt och etiskt.
Folkhälsomyndighetens informationsmaterial
Informationsmaterialet från Folkhälsomyndigheten och andra myndigheter är en viktig del av vaccinationsinsatsen, men flera skolsköterskor upplever att det ofta är skrivet för vuxna och inte tillräckligt tillgängligt för barn.
Det leder till att skolsköterskor tvingas tolka, förenkla och ibland omformulera informationen i stunden. Vissa kompletterar med egna bilder, berättelser eller visuella hjälpmedel.
Det finns därför behov av:
- Informationsmaterial särskilt anpassat till barn i olika åldrar.
- Stöd för skolsköterskor att kunna prata om kropp, hälsa och integritet på ett enkelt och icke-stigmatiserande sätt.
- Kollegialt utbyte om samtalsmetoder och kommunikationsstrategier.
Så vad kan elevhälsan ta med sig?
HPV-vaccination i skolan är inte bara ett medicinskt åtagande. Det är en plattform för hälsofrämjande kommunikation, för etiska ställningstaganden, och för relationsskapande arbete med varje enskild elev.
För att förverkliga detta krävs:
- Rätt organisatoriska förutsättningar: tid, lokaler, bemanning.
- Möjligheter till etisk reflektion och stöd.
- Kommunikation som utgår från barnets perspektiv och behov.
- Ett gemensamt synsätt inom elevhälsan där vaccination ses som en del av ett större, hälsofrämjande uppdrag.
Att vaccinera en elev är inte bara att fullfölja ett program.
Vill du läsa mer?
Maria Lehtis avhandling ”Att konstruera det goda mötet – en studie om hur skolsköterskor organiserar sitt arbete med HPV-vaccination” finns att ladda ner via DiVA.
Artikel skriven av Emmy Ottosson, Redaktör Elevhälsan.se
