Ny forskning från Stockholms universitet visar att de flesta tonåringar lever hälsosamt – men att en liten grupp behöver mer stöd.
De allra flesta tonåringar i Sverige avstår från både droger och kriminalitet. En ny studie från Stockholms universitet visar att 75 procent av unga hör till gruppen ”avhållsamma” – de som har låg eller ingen alkoholkonsumtion, droganvändning eller brottslighet.
Men forskarna identifierar också en liten grupp, cirka tre procent, som kombinerar substansbruk och kriminalitet. Dessa ungdomar löper störst risk att hamna i långvariga problem med både psykisk ohälsa, beroende och brottsligt beteende.
Forskarna kunde identifiera fyra tydliga grupper med olika beteendemönster
- Avhållsamma (75 procent) – liten eller ingen alkoholkonsumtion, droganvändning eller kriminalitet.
- Drickare (22 procent) – hög alkoholkonsumtion men låg brottslighet.
- Risktagare (2 procent) – kombinerade alkohol, cannabis och annan droganvändning med kriminalitet.
- Bråkmakare (mindre än 1 procent) – begick flest brott samtidigt som de drack och använde droger.
– De flesta tonåringar experimenterar några gånger, men mycket få ägnar sig i större utsträckning åt allvarligt drogbruk och kriminalitet. Det är i regel en mindre grupp som löper den största risken att få allvarliga problem, säger Clas Björklund, doktorand vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.
Brist på stöd och tillsyn ökar riskerna
Studien, som följt över 4 000 ungdomar mellan 15 och 18 år, visar att brist på föräldrastöd, skolk, aggressivitet, spänningssökande och misstro mot samhället ökar sannolikheten att hamna i riskgruppen. När flera sådana svårigheter sammanfaller förstärks riskerna kraftigt.
Ungdomar som enbart drack alkohol visade däremot generellt bättre anpassning än de som både drack, använde droger och begick brott.
– För de mest utsatta handlar det sällan om ett enskilt problem, utan om flera svårigheter inom många områden i livet – i skolan, hemma och bland kamrater, säger Clas Björklund, doktorand vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet.
Små grupper med stor påverkan
Trots att den högriskgruppen är liten kan den ha stor betydelse för samhällets totala brottslighet. Tidigare forskning visar att en liten andel unga står för en oproportionerligt stor del av brotten.
Forskarna menar att förebyggande insatser bör riktas specifikt till de ungdomar som uppvisar flera riskfaktorer, snarare än till breda ungdomsgrupper. Samtidigt varnar de för att alltför riktade åtgärder kan riskera att stigmatisera.
Elevhälsans roll
För elevhälsan innebär resultaten att tidig upptäckt och samverkan är avgörande. Att uppmärksamma frånvaro, aggressivitet eller sociala svårigheter kan ge möjlighet till tidigt stöd. Att stärka relationer, delaktighet och positiva skolmiljöer är centralt för att förebygga riskbeteenden.
– Det som behövs är mångsidiga strategier som stärker familjerelationer, psykisk hälsa och skapar positiva miljöer i skolan och bland jämnåriga, säger Clas Björklund.
Källa
Forskning.se (28 oktober 2025): ”Unga undviker droger och brott – men några i riskzonen”
Vetenskaplig artikel: Latent classes of substance use and delinquency in a Swedish national sample of adolescents and associated risk factors, Plos One (2025).
Relaterade källor:
– CAN – Skolelevers drogvanor 2025
– Brå – Ungdomar och brott 2025
Artikeln är framtagen av vår redaktion med hjälp av AI
