Till Frågor & svar

Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Hur omfattande behöver den pedagogiska utredningen vara när vi redan vet att reducering är den insats en elev behöver?

31 mars, 2025

Fråga:

Hej Pia!

Min fråga gäller särskilt stöd och reducering av program på gymnasiet.

Det heter att elever ska vilja reducera (och vh kan man anta) men även att eleverna ska ha ”uppenbara studiesvårigheter”.

Ofta när vi i EHT sitter och diskuterar en elev som på grund av högt frånvarobeteende inte lyckas med sina studier så är det för sent, vi får elevärende till oss som nu i mars/april och det blir direkt att arbeta åtgärdande. Väldigt många gånger så har vårdnadshavare och elev bett om en reducering och vi kan då läsa oss till att något liknande provats i grundskolan, det finns olika diagnoser och andra svårigheter som skulle kunna konstituera ”uppenbara studiesvårigheter”. Eleven deltar på sina karaktärsämnen men går ingenting på GG-ämnen.

Vi ”vet” ju redan vilket särskilt stöd vi vill ge till eleven. reducering.

Nu till min fråga:
Hur omfattande behöver en kartläggning vara till det tillhörande ÅPet när vi så att säga redan vet vilken insats ÅP:et kommer innehålla?

För några år sen läste jag en ”skalfras” på den här sidan som var väldigt kort i sitt utförande.

Har du några tips och tankar i saken

//P


Svar:

Hej P!

Tack för en viktig fråga! Jag börjar med att upprepa det du skriver, nämligen att en elev i gymnasieskolan får befrias från undervisning i ett eller flera ämnen, nivåer i ämnen eller från gymnasiearbetet om eleven (och dennes vårdnadshavare om eleven är under 18) så önskar, om eleven har påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på annat sätt. (Gymnasieförordningen 9 kap §6).

Reducering innebär visserligen inte alltid att eleven går miste om sin examen, men då reducering trots allt innebär en påtaglig risk för det är det viktigt att åtgärden blir aktuell först när andra stödinsatser har prövats och/eller visat sig vara otillräckliga.

Det viktiga är alltså inte hur omfattande kartläggningen är så länge den kan visa att elevens rätt till likvärdig utbildning har varit vägledande, att ni har uttömt andra möjligheter och att beslutet är individuellt motiverat och pedagogiskt välgrundat. Tyvärr kan jag inte hjälpa dig med skalfrasen du drar dig till minnes, men pröva att i tanken utgå t ex från följande frågor för att hitta fram till en egen enkel formulering:

  1. Hur yttrar sig svårigheterna i studierna? Finns ett mönster över tid?
  2. Vilka insatser har prövats? Vad har fungerat? (inklusive eventuell relevant historik från grundskolan!)
  3. Varför är reducering den mest träffsäkra insatsen? Hur kommer det att gynna elevens möjlighet att lyckas i studierna?

Sidospår – eller bonustankar:

När jag läser din fråga kan jag inte låta bli att fundera på vad som orsakar alla akuta EHT-insatser. Reducering av en elevs studieplan är t ex inte alltid så mycket en lösning på frånvaro som det är ett uttryck för att stödbehovet inte har mötts i tid, och eftersom du skriver att ni ofta får in elevärenden när det redan är för sent för mindre ingripande insatser så låter det i mina öron som ett mönster som indikerar någon form av systemfel i organisationen. Kan det tänkas att ni skulle ha nytta av att fundera i följande banor?

1. Har vi tillräckligt systematisk uppföljning av frånvaro?

  • Om frånvaro har noterats men inte lett till utredning av stödbehov eller insatser före reducering blir aktuell – varför är det så? Otydlig ansvarsfördelning? Otydlighet kring var gränsen för oroande frånvaro går?

2. Hur ser vi på rätten till särskilt stöd vid hög frånvaro?

  • Råder det på skolan en föreställning om att särskilt stöd inte kan ges om eleven inte är på plats?

3. Hur välfungerande är samverkan mellan undervisande lärare och EHT?

  • Varför involveras EHT så ofta först när läget är akut? Bär lärarna mycket ansvar själva innan de anmäler oro? Varför? Vet de hur de ska anmäla oro och vad EHT kan bistå med – och i vilket skede? Hur ser det förebyggande och främjande arbetet ut?

4. Tar vi elevers/vårdnadshavares oro på allvar, i tid?

  • Om vårdnadshavare och/eller elev signalerar om stödbehov, men vi inte svarar med utredning eller stödinsats – vad beror det på, och kan vi göra annorlunda?

Med önskan om överseende med utsvävningen och en fortsatt riktigt fin vårtermin!😊

/Pia