Fråga:
Hej Gudrun,
vi undrar om det krävs ett åtgärdsprogram på gymnasiet om elever får studiehandledning på sitt modersmål eller sitt starkaste skolspråk? Räknas det som särskilt stöd?
Vänligen
Birgitta
Svar:
Hej Birgitta,
och tack för frågan.
Den borde ju vara lätt att besvara men när jag grävde i frågan 2022, så uppmärksammade jag att detta var en gråzon. Jag börjar med att ge lite bakgrundsinformation som ligger till grund för mina slutsatser.
I Proposition 2017/18:194, ”Fler nyanlända ska uppnå behörighet till gymnasieskolan och kvaliteten i förskola och fritidshem ska stärkas” hade utredningsgruppen endast fått i uppdrag att utreda sent ankomna elever i grundskolan (årskurs 7-9). Resultatet blev en lagändring 2018 att för dessa elever räknas studiehandledningen som en naturlig form av stöd till nyanlända elever (inte som en form av extra anpassningar och inte heller som en form av särskilt stöd oavsett omfattningen eller varaktigheten).
I och med att frågeställningen endast gällde de elever som börjar i svensk skola årskurs 7-9 så beslöts det inte några nya regler för elever som först börjar sin svenska skolgång i gymnasieskolan ex på språkintroduktion. Det tydliggjordes inte heller hur vi ska bedöma studiehandledning för elever i gymnasieskolan, som börjat svensk skola först på högstadiet men har lyckats uppnå gymnasiebehörighet.
Jag sökte igenom skollagen, samt ringde både Skolverket och Skolinspektionen utan att kunna få ett tydligt svar. Likaså har jag sökt runt i deras olika webbtexter och även i Skolverkets stödmaterial ”Studiehandledning på modersmålet att stödja kunskapsutvecklingen hos flerspråkiga elever”. Inte på något av dessa ställen tydliggörs hur ni i gymnasieskolan ska bedöma stödinsatsen studiehandledning.
Rätt eller fel… men min tolkning utifrån syftet med lagändringen 2018 är att elever som börjat svensk skola efter höstterminens start i årskurs 7 och som påbörjar ett språkintroduktionsprogram eller annat introduktionsprogram, för att uppnå behörighet till ett nationellt gymnasieprogram, bör inbegripas. Dessa elever bör få studiehandledning som en naturlig form av stöd för nyanlända elever dvs inte som en form av särskilt stöd.
Det blir lite mer oklart för gymnasieelever som började svensk skola under högstadiet och som har uppnått behörighet till gymnasieskolan. Låt oss därför se om vi kan få mer klarhet via texter i Gymnasieförordningen. I 9 kap. Gymnasieförordningen finns rubriken ”Stödåtgärder” (Rubriken är inte särskilt stöd). Där tas bland annat följande insatser upp; reducerat program, gå om kurser, specialklass, studiehandledning och förlängd undervisning. Ordet ”åtgärdsprogram” förekommer bara på ett enda ställe i hela Gymnasieförordningen och det är i 9 kap. 6§ om ”Reducerat program”. Där står det angivet ”Reducerat program beslutas inom ett åtgärdsprogram”. Det står ingenting om åtgärdsprogram i 9 kap. 9§ som behandlar ”Studiehandledning”. Mina slutsatser blir därför att studiehandledning i gymnasieskolan inte räknas som en form av särskilt stöd för några av era elever. Denna insats dokumenteras då inte i ett åtgärdsprogram.
Soliga hälsningar
Gudrun Löwendahl Björkman
www.GLBatgardsprogram.com
Visste du föresten att Gudrun erbjuder förinspelade föreläsningar inom en mängd olika teman.
Läs mer och se om det är något för din enhet, skola eller kommun!
