Fråga:
Hej Gudrun,
Jag har en fråga till dig om särskilt stöd, pedagogisk utredning och åtgärdsprogram. Jag arbetar i en kommunövergripande särskild undervisningsgrupp. Vi har 35 elever fördelade på tre arbetslag. I varje arbetslag finns en ”Kort” grupp, där eleverna går i 9 veckor. I varje arbetslag finns även en ”Lång” grupp, där eleverna går på obestämd tid, bland annat beroende på hur syftet med skolgången i gruppen ser ut. I den Korta gruppen har man ett inskrivningsmöte, ett halvtidsmöte och ett utskrivningsmöte. På utskrivningsmötet kan det ibland landa i att eleven skall gå över till Långa gruppen. När eleverna går i Korta gruppen så behöver det inte utredas i en pedagogisk utredning. De behöver därmed inte heller ha ett åtgärdsprogram. Men…när de går över i den Långa gruppen så går de in i en längre placering, och då ibland utan en pedagogisk utredning. Eftersom det inte finns en pedagogisk utredning, så ska ju eleven inte heller ha åtgärdsprogram och det är väl ett krav när det gäller placering i särskild undervisningsgrupp eller? Får vi lov att göra så här?
Mvh
Sven
Svar:
Hej Sven,
och tack för din fråga.
Jag börjar med att skriva några saker som jag förstår att du redan har kännedom om. Skillnaden mellan extra anpassningar och särskilt stöd beskrivs i Skolverket kommentarer till de allmänna råden om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram som kom 2022. Där kan vi bl.a. läsa ”Extra anpassningar är en stödinsats av mindre ingripande karaktär som normalt är möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. I det arbetet är lärarens kompetens att utforma undervisningen en viktig faktor för elevers utveckling och lärande… Särskilt stöd handlar, till skillnad från stöd i form av extra anpassningar, om insatser av mer ingripande karaktär som normalt inte är möjliga att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen… Enstaka specialpedagogiska insatser under en kortare tid räknas inte som särskilt stöd, utan betraktas som stöd i form av extra anpassningar.”
Att en elev går 6-9 veckor heltid i en särskild undervisningsgrupp kan inte räknas som en form av extra anpassningar. Detta pga. att det räknas som en ingripande och omfattande stödåtgärd (även om det inte är under en längre tid dvs varaktigheten). Att en elev inte får gå med sina ordinarie klasskamrater, får byta personal och kanske även få byta till en annan skola medför att det är ingripande. Om eleven går där en betydande del av sin skolvecka eller hela skolveckor under 6-8 veckor så räknas det som omfattande. Innan vi provar ingripande stödinsatser så bör vi alltid prova inkluderande stödinsatser först dvs inne i elevens ordinarie klassrum eller i annat fall hos ex. speciallärare på skolan. Detta medför att elevens hemskola bör ha genomfört en utredning av elevens behov av särskilt stöd (USS) och provat olika former av särskilt stöd innan det blir aktuellt att eleven ska gå en kortare eller längre tid i er verksamhet. I vissa fall uppstår snabbt en mer akut situation (ex för nyinflyttad elev) och då kan hemskolans rektor i dialog med vårdnadshavare fatta ett skriftligt beslut om att eleven ska gå en kortare tid hos er. Här bör det då klargöras om det är elevens hemskola som skyndsamt ska genomföra en USS eller om det är personalen i den särskilda undervisningsgruppen (Korta gruppen) som ska göra USS-en. I vissa fall kanske båda skolornas personal bidrar till USS-en. Sedan ska det i åtgärdsprogram dokumenteras att eleven är placerad i den särskilda undervisningsgruppen. Vid halvtidsmötet eller senast inför ett utskrivningsmöte ska åtgärderna i åtgärdsprogrammet utvärderas. Vid fortsatt behov av särskilt stöd beslutas och dokumenteras ett nytt åtgärdsprogram.
Vid placeringar i särskilda undervisningsgrupper är alltid hemskolans rektor ansvarig för denna åtgärd i åtgärdsprogrammet. Likaså vilar ett ansvar på hemskolans rektor att regelbundet följa upp åtgärden för att minimera varaktigheten och omfattningen i den särskilda undervisningsgruppen. Det finns ett undantag och det är om elevens vårdnadshavare ansöker om att eleven ska byta sin skolplacering till den skola där de särskilda undervisningsgrupperna är belägna. Om rektorn på den nya skolan beviljar ansökan så blir denna rektor i stället den ansvariga.
Det finns ett enda undantag och det gäller 5 kap. Skollagen som handlar om ”Trygghet och studiero” samt då även disciplinära och andra särskilda åtgärder. Där framgår att ”Rektorn får besluta om tillfällig omplacering (12§), placering utanför den egna skolenheten (21a §), avstängning (14-16 §§) och omhändertagande av föremål (4c-d §§, 6§, 22-24§). Även sådana åtgärder får vidtas endast om de står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter. Under vissa förutsättningar får rektorn bestämma att tillfällig omplacering genomförs i form av enskild undervisning eller undervisning i en särskild undervisningsgrupp utan att det som anges i 3 kap. 11 § (om särskilt stöd exempelvis utredning och åtgärdsprogram) är uppfyllt. Den tillfälliga omplaceringen får inte ske under längre tid än fyra veckor.”
Soliga hälsningar
Gudrun Löwendahl Björkman
www.GLBatgardsprogram.com
Visste du föresten att Gudrun erbjuder förinspelade föreläsningar inom en mängd olika teman.
Beställ för 2 – Betala för 1 t.o.m. vecka 44 Läs mer, se trailers och beställ. Fyll i Kampanjkoden ”2 för 1”.
Läs mer och se om det är något för din enhet, skola eller kommun!
