Fråga:
Hej Gudrun,
jag arbetar i ett team där vi arbetar med elever med problematisk frånvaro. Vår huvudman har beslutat att vi ska arbeta med de elever som har haft 100% frånvaro under minst tre månader. Jag undrar nu hur vi ska skriva in åtgärder i åtgärdsprogram.
Med vänlig hälsning/Louise
Svar:
Hej Louise,
och tack för din fråga som kan besvaras på flera olika sätt. Jag börjar besvara i en annan ände:
I de fall där skolan bedömer att det inte finns en risk att eleven inte kommer att nå målen trots den problematiska frånvaro (när eleven har väldigt goda kunskaper och färdigheter) så kan huvudmannen ha beslutat att åtgärderna ska dokumenteras i en särskild blankett vilket sedan regelbundet ska följas upp och utvärderas. I de fall då flera externa instanser är inkopplade kring eleven (med goda kunskaper och färdigheter) så kan huvudmannen i dialog med exempelvis sjukvården/BUP etc ha beslutat att alla åtgärder kopplade till denna elev skrivs in i en Samordnad Individuell plan (SIP). Då kan även insatserna samt utvärderingarna dokumenteras inom ramen för SIP-en exempelvis på nätverksmöten.
Ibland vet vi däremot redan initialt, när frånvaron utreds, att eleven även är i behov av särskilt stöd. Om huvudmannen då tillåter så kan ni med fördel göra en ”Kombinerad utredning av elevens frånvaro samt behov av särskilt stöd”. Då får ni ofta en bättre helhetsbild och sparar dessutom värdefull tid som ni i stället kan använda i direkt stödarbete med elever. De särskilda stödåtgärder som då sätts in dokumenteras i åtgärdsprogram.
Om det inte tidigare har funnits några indikationer på att eleven kan vara i behov av särskilt stöd så kan det ibland framkomma när frånvaron utreds. Då ska det särskilda stödet förstås också dokumenteras i åtgärdsprogram. Likaså kan uppgifter framkomma om att frånvaron även beror på att eleven känner sig utsatt för kränkande behandling. I dessa situationer är det angeläget att rektor och elevhälsan tar ett samlat grepp kring såväl utredningarna, som var och hur de olika åtgärderna ska dokumenteras. Läs gärna mer på Skolverkets webbplats om att Främja närvaro och förebygga frånvaro.
Som du märker finns det flera olika scenarier som förekommer vid problematisk frånvaro och därför är det viktigt att huvudmannen i dialog med rektorerna tydliggör rutinerna. Huvudmannen, rektorerna, ert närvaroteam samt skolornas elevhälsoteam behöver få en samsyn. Samsynen bidrar till ökad förståelse för elevens behov och därigenom mer pricksäkra åtgärder för ökad skolnärvaro. Samsynen minskar även onödigt dubbelarbete och missförstånd hos de involverade parterna, samt ökar respekten för befattningarnas olika uppdrag.
Du efterfrågade hur vi kan dokumentera elevens behov av särskilt stöd i åtgärdsprogram. Utöver det jag redan har angett så är det viktigt att säga att elever med problematisk frånvaro har olika behov av särskilt stöd och därför behöver vi sätta in olika åtgärder i åtgärdsprogram. Nu till ett konkret exempel hur vi kan dokumentera det särskilda stödet i ett åtgärdsprogram utifrån en elevs behov. Elevens behov kan vara tydligt avgränsade eller höra ihop dvs bilda en hel kedja av behov (Varför behöver eleven det här? Jo, för att…)
Behov av särskilt stöd
Eleven NN är i behov av särskilt stöd för att (A) få en ökad skolnärvaro för att (B) kunna tillgodogöra sig undervisningen, för att (C) lyckas genomföra skoluppgifterna samt för att (D) komma in i den sociala gemenskapen i klassen.
Utifrån behoven har ni, eleven och vårdnadshavarna en dialog kring vilka åtgärder som är lämpliga för just denna elev i just denna situation. Elevens och vårdnadshavarnas positiva tilltro till åtgärderna har en betydelse. Det är också ofta viktigt att säkerställa att vi inte tar för stora kliv dvs går för fort fram.
Exempel 1 Åtgärd:
Anpassad studiegång, enligt 3 kap. 12 § skollagen. Särskild motivering: Se behov A-D ovanför. NN behöver mötas upp dagligen kl…. i Lärstudion/på skolgården/på Biblioteket. Därefter behöver undervisningen ske tillsammans med en av kamraterna som eleven är trygg med. Undervisningen sker i speciallärarens/resurslärarens lokal.
Omfattning i tid: Inledningsvis 60 minuter undervisning dagligen (efter två lyckade veckor ökar undervisningstiden successivt, se bilaga 1 med schema och planering). Inledningsvis arbetar eleven enbart med svenska, matematik och engelska. Nästkommande ämnen som successivt ska läggas till sker i dialog med eleven (se bilaga 1).
Ansvarig för åtgärden: Rektor Rita Runarsson ansvarar för åtgärden
(Beslut om anpassad studiegång får aldrig delegeras. Däremot kan det vara en fördel att även skriva ut vilka som ska utföra olika moment/åtgärder)
Specialpedagog VV från kommunens närvaroteam möter upp eleven dagligen. Speciallärare (eller exempelvis resurslärare) MM från skolan genomför undervisningen.
Läs gärna mer på Skolverkets webbplats om att Främja närvaro och förebygga frånvaro. I min e-bok ”15 skolor och elever i behov av särskilt stöd” hittar ni fler konkreta exempel; Eleven Pim samt bilaga 6c med olika exempel.
Soliga hälsningar
Gudrun Löwendahl Björkman
www.GLBatgardsprogram.com
Visste du föresten att Gudrun erbjuder förinspelade föreläsningar inom en mängd olika teman, nu ligger åtta olika föreläsningar uppe. Är ni flera ges rabatter med tanke på det ekonomiska läget.
Läs mer och se om det är något för din enhet, skola eller kommun!
50% rabatt vid 10-19 deltagare dvs 2500 kr för 10 deltagare
55% rabatt vid 20-29 deltagare dvs 4500 kr för 20 deltagare
60% rabatt vid 30-39 deltagare dvs 6000 kr för 30 deltagare
65% rabatt vid 40-100 deltagare dvs 8000 kr för 40 deltagare
