Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Resursskola kontra särskild undervisningsgrupp – Hur skiljer sig dokumentationen?

6 november, 2024

Fråga:

Hej,

Beslut har i dagarna tagits att vår skola nu ska vara en kommunal resursskola. Tidigare har vi fungerat som en särskild undervisningsgrupp. Jag undrar om det finns skillnader i dokumentationen mellan särskild undervisningsgrupp och resursskola? Om så är fallet vilka är då dessa? Vad behöver vi tänka på för att det ska bli så korrekt som möjligt?

Soliga hälsningar
Nina

Svar:

Hej Nina,

och tack för dina frågor.

Eftersom det finns bestämmelser om resursskolor som är relativt nya så har inte riktigt praxis hunnit skapas (informerade Skolverket mig om). Det är därför bra om ni med viss regelbundenhet bevakar Skolverkets webbtexter om ” Resursskolor”.

Det finns flera saker som är klurigt och som jag vill försöka förtydliga. I mina punkter nedanför beskriver A vad som gäller för särskilda undervisningsgrupper och B vad som gäller för resursskolor:

A. Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp är ju som bekant en särskilt ingripande form av särskilt stöd som dokumenteras i åtgärdsprogram.
B. Beslut att en elev ska börja i en kommunal resursskola är däremot inte en form av särskilt stöd. Det är en skolplacering. Samtidigt gäller att resursskolor endast är inriktade mot elever som behöver sådant särskilt stöd som den specifika resursskolan erbjuder för att kunna uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas, eller för att undvika svårigheter i sin skolsituation.
A. Beslutet om placering i särskild undervisningsgrupp fattas av rektor. Ett sådant beslut, som kräver särskilda skäl, kan rektorn fatta även mot elevens och vårdnadshavares vilja.
B. Ett beslut om placering vid en kommunal resursskola fattas av kommunen efter ansökan av elevens vårdnadshavare. Om eleven är placerad vid en av kommunens skolor får ansökan även göras av elevens rektor, om elevens vårdnadshavare medger det. Placering av en elev vid en kommunal resursskola bygger alltid på frivillighet dvs får inte gå emot vårdnadshavarnas önskan. Detsamma gäller vid mottagande till en fristående resursskola.
A. Hemskolans rektor är fortsatt ansvarig för att följa upp och utvärdera en elevs placering i en särskild undervisningsgrupp även om det är en kommunövergripande särskild undervisningsgrupp.
B. Resursskolans rektor är ansvarig för de elever som går där dvs dessa elever är skolplacerade på resursskolan.
C. Det finns inget som hindrar att en särskild undervisningsgrupp lokaliseras till en resursskola, om det skulle vara till elevernas bästa. Men det innebär inte att de elever som får undervisning i den särskilda undervisningsgruppen byter skola. Om en elev ska byta skola, exempelvis till en resursskola, krävs alltid ett separat beslut som fattas enligt de regler som gäller för skolplacering vid en kommunal skola eller mottagande till en fristående skola. Ett sådant beslut kan alltså inte fattas eller dokumenteras inom ramen för ett åtgärdsprogram.
A. Undervisningen och verksamheten i en särskild undervisningsgrupp är som sagt en form av särskilt stöd. Därför förekommer inte ledning och stimulans eller extra anpassningar inom ramen för den särskilda undervisningsgruppen.
B. Inom resursskolan förekommer dels det särskilda stöd som skolan tillhandahåller, dels ledning och stimulans samt extra anpassningar. I telefonsamtal med Skolverket gavs två exempel på detta: Ledning och stimulans i form av extra utmaningar inom område/ämne där eleven har en extra stark förmåga. Extra anpassningar kan bli aktuellt inom andra områden än den inriktning som resursskolan har ex. tekniska lösningar. Låt säga att resursskolan riktar sig till elever med en funktionsnedsättning inom AST (autismspektrumtillstånd). Om några av eleverna utöver detta exempelvis har en hörsel- eller synnedsättning, specifika läs- och skrivsvårigheter eller matematiksvårigheter så kanske resursskolan först prövar anpassningar på gruppnivå dvs olika former av ledning och stimulans och i nästa skede i form av extra anpassningar. I vissa fall kanske det inte heller är tillräckligt med extra anpassningar inom dessa tilläggsområden och då blir det aktuellt att även dokumentera detta särskilda stöd i åtgärdsprogram.
A. Åtgärdsprogram för elever som går i särskilda undervisningsgrupper innehåller alltid åtgärden
”Placering i särskild undervisningsgrupp enligt 3 kap. 11 § skollagen”. Här bör även en särskild motivering anges, samt information att beslutet om denna åtgärd kan överklagas särskilt enligt 28 kap. 16 § skollagen. Utöver denna åtgärd så kan även följande åtgärder finnas med i dessa elevers åtgärdsprogram: anpassad studiegång, enskild undervisning, elevresurs specifikt för en enskild elev, specialpedagogiska insatser, mer omfattande studiehandledning på modersmål samt i sällsynta fall distansundervisning pga. dokumenterat hälsoskäl (då ska kommunen ha blivit beviljad att få använda denna form av distansundervisning).
B. På resursskolan ska alla elever ha aktuella åtgärdsprogram. På Skolverkets webbsida Resursskolor kan vi läsa följande ”För vissa elever kan den generella anpassning som resursskolans miljö innebär vara tillräcklig som särskilt stöd, medan andra elever kan behöva ytterligare stödåtgärder. Ett åtgärdsprogram ska upprättas för varje elev vid en resursskola, oavsett vilket stödbehov eleven har.”
Som tidigare nämnts ska inte själva placeringen på resursskolan skrivas in i åtgärdsprogram. Åtgärder i åtgärdsprogram kan däremot vara insatser som ingår i resursskolans ”paket” och även vara andra former av stödåtgärder (se punkt 4 ovanför). Skolverket anger att elevernas placering vid en kommunal resursskola regelbundet ska följas upp och utvärderas. Detta kan göras i samband med den kontinuerliga uppföljning och utvärdering som ska göras av elevernas åtgärdsprogram.