Fråga
Hej!
Vi har diskussioner i vårt EHT angående den psykosociala insatsen. Kurator vill inte dela sina skolsociala kartläggningar med övriga kompetenser i EHT. Rektor menar att hen bara ska dela dem om hen känner sig trygg att göra det. Övriga professioner ser det som en självklarhet att hela elevens bild ska komma fram och uppfattar inte att kurator har en särskild sekretess eller bör undanhålla viktig information. Eleven bör vara i fokus snarare än kurators rädsla att få frågor kring sitt område. I nuläget är detta hindrande för vår samlade elevhälsa och försvårar för oss att arbeta som ett tvärprofessionellt team.
Hur ser sekretessen ut mellan kurator och övriga EHT? Vad kan/bör delas?
Vilka anledningar ser ni till att skolsociala kartläggningar ska genomföras och på vilket sätt kan/bör dessa användas?
Bör EHT ta del av dessa på samma sätt som en utredning om behov av särskilt stöd?
Undrar A
Svar:
Hej A,
Det finns endast en juridisk sekretessgräns inom elevhälsan och den gäller mellan EMI och övrig elevhälsa. I övrigt handlar det om etiska överväganden. Om en kurator sätter upp gränser som hindrar annan personal i elevhälsan/på skolan att få ta del av behövlig information är det inte bra förstås.
Men jag vet inte vad denna skolsociala kartläggning innehåller. Jag har viss sympati för det rektor säger, att kurator ska lämna uppgifterna om hen känner sig trygg med det”. Men hellre skulle jag ha sagt att uppgifter bör lämnas ”om någon/några andra på skolan kan behöva dem för sitt arbete.
Hela elevens bild ska, när tystnadsplikt/sekretess inte hindrar det, komma fram inför beslut eller andra avgöranden. I en utredning om en elevs behov av särskilt stöd eller inför eventuellt mottagande i anpassad skola behöver en kurator lämna ifrån sig hela kartläggningen till den individ/den grupp som beslutar. Men det är inte säkert att alla i elevhälsan kan behöva den då. Så den fråga du ställer handlar egentligen mer om etiska avgöranden än om juridiska.
Jag vet inte mycket i detalj om skolsociala utredningar men jag kan tänka mig att de ser olika ut i olika sammanhang. Det är rimligt att den som har en känslig handling om en elev, i detta fall kuratorn, är den som först ska avgöra om andra ska få ta del av den. Det avgörandet måste bygga på kuratorns förståelse för andras behov och de som behöver uppgifterna måste i sin tur tydligt beskriva varför de behövs. Den metoden hindrar att integritetskänsliga uppgifter slentrianmässigt sprids i skolan.
Ytterst är det rektor på en skola som vid tvekan ska ta ställning till om andra på skolan ska få insyn i en skolsocial utredning. En rektor kan beordra en anställd att lämna en sådan kartläggning till sig själv men även till andra på skolan.
Hälsningar från Staffan och förlåt ett sent svar.
