Fråga:
Hej
Sitter nu och läser din e-bok ”Vägledning för grundskolan”. Det jag funderar över är valet av
ordet ”behov”. Har tidigare läst så många åtgärdsprogram där det exempelvis står att eleven
har behov av enskild undervisning, men det är väl en åtgärd? Behovet eleven har är väl att
utveckla ett kunnande inom något och för att det ska lyckas behövs en åtgärd. Har länge
funderat på om ordet ”behov” ställer till det för lärare/speciallärare/specialpedagoger. Hoppas
du förstår min undran/tanke och att jag kan få hjälp att reda ut begreppet behov i
åtgärdsprogram, så att jag än mer kan hjälpa EHT att skriva utvecklingsbara
åtgärdsprogram?
Mvh Anna
Svar:
Hej Anna,
och tack för din fråga.
Jag håller helt med dig om vikten av att särskilja behov från lösningar/åtgärder. Jag har, precis som du, tagit del av oerhört många utredningar och åtgärdsprogram där ”elevens behov” egentligen är ”lösningar”. Det finns flera orsaker till denna sammanblandning. Ett skäl är det höga tempot inom skolan som ”tvingar” oss att vara väldigt lösningsfokuserade. Det leder ibland till att vi tyvärr blir lösningsforcerade. Vi ser att något är svårt för eleven och agerar snabbt för att lösa svårigheten. Fungerar det inte så provar vi ofta snabbt en annan lösning eftersom vi vill elevens bästa. Om inte våra lösningar fungerar så kan vi ibland känna frustration och maktlöshet. Problemet här kan vara att vi har gått direkt från att SE (kartlägga) till AGERA (lösningar/åtgärder). Vi behöver också FÖRSTÅ (analysera och se samband) för att kunna sätta in adekvata och framgångsrika lösningar och åtgärder. Om vi översätter detta till utredningen av elevens behov av särskilt stöd och åtgärdsprogram kan vi tänka så här:
- SE – Del 1 i utredningen dvs kartläggningen
- FÖRSTÅ – Del 2 i utredningen dvs den pedagogiska bedömningen
- AGERA – Åtgärderna/lösningarna i åtgärdsprogrammet
Läs gärna mer om behov respektive lösningar i e-boken som du nu läser dvs ”Vägledning för grundskolan” (2023) på sidan 66-68.
En annan orsak till sammanblandningen av ”behov” och ”Lösningar/åtgärder” är att många uttrycker att det kan vara svårt att analysera och se samband. Här brukar jag konkretisera genom att säga att vi behöver ”skala lök” för att lager för lager komma närmare själva kärnan. Vi kan hjälpas åt att ställa en viss typ av frågor till varandra ”Varför då, hur kommer det sig?” Jag tydliggör detta i mina föreläsningsfilmer. Det finns bland annat flera konkreta exempel i filmen ”Särskilt ingripande former av särskilt stöd”. Jag lyfter ett exempel från den filmföreläsningen:
Specialläraren har, i nära samverkan med involverade lärare, genomfört och dokumenterat kartläggningen. Rektorn på just denna skola har valt att samrådet med elevhälsan vid utredningar ska ske när den pedagogiska bedömningen ska genomföras. De involverade lärarna träffar specialläraren tillsammans med övriga i elevhälsoteamet. Specialläraren öppnar upp mötet genom att sammanfatta resultatet av kartläggningen på skol-, grupp- och individnivå. Specialläraren lyfter då upp olika faktorer som underlättar respektive försvårar för eleven i olika lärmiljöer och ställer därefter frågan till gruppen ”Utifrån kartläggningen; Vilka behov har eleven för att hen ska kunna lyckas bättre i skolan?”
Lärare X säger ”Eleven behöver enskild undervisning”
Vi frågar då ”Hur kommer det sig?”
Lärare Y svarar ”För att hen oftast inte kan jobba med andra elever i samma rum”
Vi frågar ”Hur kommer det sig?”
Lärare Z anger: ”För att eleven inte kan koncentrera sig.”
Vi svarar ”Ok, varför kan inte eleven koncentrera sig?”
Lärare X besvarar frågan ”För att hen blir jättetrött av intryck trots att vi har provat olika sätt för att skärma av både ljud och visuella intryck.”
Vi frågar vidare för att se mönster ”I vilka situationer/ämnen/tidpunkter fungerar det bättre för eleven att koncentrera sig? Vad kan orsakerna vara till att de fungerar bättre? Ok, när under dagen skulle det gynna eleven mest/vara viktigast att ha färre intryck? osv.
Efter att vi har ”skalat lök” en stund så kommer vi fram till att elevens behov. Låt säga att slutsatserna i den pedagogiska bedömningen är att eleven är i behov av
- Färre intryck för att kunna koncentrera sig.
- Mycket förutsägbara och tydliga lektioner.
- Mycket vuxenstöd under lektionspassen med vuxna som eleven känner väl.
Vi kan då även bedöma om vissa behov är av mer eller mindre ingripande, omfattande och/eller varaktig karaktär dvs om de bedöms handla om särskilt stöd eller extra anpassningar alternativt båda stödformerna.
Vi bör som sagt alltid försöka att skilja mellan behov och lösningar/åtgärder. Det finns dock ett gränsfall. Låt säga att skolan i tidigare åtgärdsprogram har prövat flera olika mindre ingripande stödinsatser som inte har fungerat, samt därefter även ha prövat åtgärden ”Enskild undervisning”. Låt säga att den enskilda undervisningen har varit framgångsrik och såväl elev, vårdnadshavare, skolpersonal som rektor bedömer att denna åtgärd bör fortsätta. Då kan det i vissa lägen vara relevant att skriva ”Eleven är i fortsatt behov av enskild undervisning för att…”
Soliga hälsningar
Gudrun Löwendahl Björkman
www.GLBatgardsprogram.com
Visste du föresten att Gudrun erbjuder förinspelade föreläsningar inom en mängd olika teman.
Beställ för 2 – Betala för 1 t.o.m. vecka 44 Läs mer, se trailers och beställ. Fyll i Kampanjkoden ”2 för 1”.
Läs mer och se om det är något för din enhet, skola eller kommun!
